Tankar kvällen före
Två väskor är packade, fem vaccinationer är gjorda, sex passfoton är tagna, vänner är uppringda, tandbortsskydd är köpt, pengar är växlade, försäkring betald, strängar bytta och som pricken över i är dessutom den traditionsenliga nu-ska-jag-åka-iväg-sjukan på g, öroninflammation+tandvärk. Allt är i sin ordning men listan var lång. Det var så fantastiskt skönt att för en liten stund sedan få bocka av sista punkten; Flygkudde.
Nu ska jag bara ikapp själv också.
Imorgon åker jag alltså till Tanzania för att arbeta som volontär i två månader. Mina föräldrar och syster åker med i bilen upp till Arlanda där planet lämnar svensk mark imorgon kväll kl. 20.00. Då ska vi klippa navelsträngen ännu en gång, den sitter hårt.
Några saker jag funderar på.
- Hemresan
Jag förväntar mig på något sätt att någonting ska ske inom mig under tiden jag är där. En förändring som för mig kommer vara världsomvälvande och storartad. Jag ser framför mig hur jag i sommar kommer ha funnit en massa nya livsmål och sanningar. Men tänk om det inte händer nåt med brahman då! Tänk om jag kommer känna mig precis likadan som nu. Alla säger att jag kommer finna styrka och kraft i att ha genomfört det här, och visst tror jag att jag kommer påverkas av resan på en massa olika plan MEN TÄNK OM INGENTING HÄNDERHÄNDERHÄNDER PÅ RIKTIGT? På riktigt på riktigt liksom. Då är det ju något fel på mig, det vore så tråkigt.
- Nu ska man komma där och komma
När jag går in i projekt så tänker jag ofta att nu ska jag vara så jävla effektiv här så "kom igen nu, nu styr vi upp det här", slår händerna mot varandra sådär käckt och hurtigt och klackarna i taket liksom. "Nu ska ni få se på fan till utveckling för jag är så ohyggligt smart och företagsam. LET'S DO THIS!" Det är ju inte riktigt så det kommer kännas. Ingenting kommer att vara överstökat, färdigt, avklarat. Aldrig någonsin. Orättvisorna är övermäktiga vad som än kommer omkring och det har jag svårt att acceptera. Jag hoppas att det inte gör mig handlingsförlamad.
- Swahili
Hur ska vi kunna prata? Jag är jättedålig på swahili!
Sedan tänker jag såklart också på varför jag åker till Tanzania och vad som egentligen är väsentligt i det här. Nämligen att jag ska ösa all min kärlek och värme över 28 föräldrarlösa små barn. Om jag lyckas med det så är det en seger för hela världen.
Heja världen!
Kommentarer
Postat av: Marie
Hej!!!!!
Trevlig resa du! Tänk vad länge du ska flyga, tur att du har packat kudden!
Jag tycker du är jättehäftig som faktiskt åker, och liksom vågar ta till dig orättvisorna... se dem. Det är ju första steget och inte många tar ens det.
HEJAHEJA!!!!! puss!
Postat av: Stina
Men gud vad modig du ar Sarah! All lycka onskar jag dig. Rock the world!!!
Postat av: Sofie
HEJA SARAH!
Postat av: mamma o pappa
Hej Gumman Så kul att läsa hur du har det och vad du tänker. We love you!
Trackback
